och jag böjer mig framåt när jag går här bredvid och jag håller upp handen för att gömma mitt liv för så länge som jag kan komma ihåg har det funnits ett klister som fastnat på mig

stressade iväg i solskenet imorse till praktiken och efter en helvetesmorgon gick det bra iaf.
har städat lite snabbt på mitt rum och nu ska jag låta matematikens under flöda i huvudet. vi får väl se hur de går.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0