och jag böjer mig framåt när jag går här bredvid och jag håller upp handen för att gömma mitt liv för så länge som jag kan komma ihåg har det funnits ett klister som fastnat på mig


har städat lite snabbt på mitt rum och nu ska jag låta matematikens under flöda i huvudet. vi får väl se hur de går.
Kommentarer
Trackback